BLOGG: Att ge varandra plats

För en knapp månad sedan, på den internationella kvinnodagen, uppmärksammades på Bräcke diakonis Facebooksida den glada nyheten att Helene Mellström nu är vår organisations tf direktor/VD. Så här stod det i inlägget: ”Drygt 80% av Bräcke diakonis medarbetare är kvinnor. Men vår direktor och vd har alltid varit en man. Fram tills nu.”

Jämställdhet mellan kvinnor och män har varit och är, inte minst i våra sammanhang inom vård och omsorg, på en diakoniinstitution, en viktig och smärtsam fråga. Att uppmärksamma den, är en viktig sak för både män och kvinnor.

För den handlar inte enbart om kvinnors platser, möjligheter och roller. Frågan sätter ljus på allas våra roller och positioner. Frågan sätter ljus på Bräcke diakonis egen roll och plats…

För om någon är ofri, kan inte resten vara fria. Har någon en särskilt anvisad plats är inte den platsen tillgänglig för alla. Då delar både män och kvinnor, de med relativt stora friheter och möjligheter och de med mer begränsade, samma ofrihet. Även om sammanhanget och perspektivet är helt olika.

Ibland beskrivs den enes kamp för frihet och inflytande som att man då tar makt från den andre. Någons vinst blir någon annans förlust. En ekvation präglad av rädsla. En mer modig och orädd inställning kan hjälpa oss att inse att i den mån jag kan vara med och bidra till någon annans frihet, betyder det ökad frihet även för mig.

På Bräcke diakoni lever vi med en värdegrund som bygger på en kristen människosyn. Det betyder först och främst att Gud skapat oss till människor, inte till män och kvinnor, väsensskilda. Inte heller till ”slav eller fri, jude eller grek” som Paulus uttryckte det. Hur det har inspirerat och gett kraft åt arbetet med att hjälpa människor att få möjligheter att leva ut sin mänskliga och personliga frihet ser vi tydligt i vår historia, både den som sträcker sig långt tillbaks i tiden och den som var i går.

Vi behöver fortsatt rikta blicken mot oss själva och det sammanhang och den roll vi själva står i och utövar. Vi verkar i en organisation, historiskt präglad av en stark tradition av tjänande kvinnor och förmyndande män. Vi verkar i ett samhälle som i mångt och mycket är uppbyggt kring det manliga som mått.

Vi lever i ett samhälle som idag är starkt påverkat av den rädslans ekvation som vill dela upp människor efter etnisk härkomst. Jude eller grek.  Muslim eller afghan. Den ekvation som säger att om jag ger plats åt någon annan, kostar det mig…

Vad säger oss vår värdegrund, den kristna människosynen, förebilden Jesus, som alltid utmanade och överraskade genom att bemöta och se människor för dem de var och inte som grupprepresentanter? Vad säger det till oss som medarbetare, i olika roller och positioner?  Vad inspirerar det oss till som organisation?

Det krävs mod för att våga se med öppna ögon på hur våra roller och positioner ser ut och verkar, vilken roll vi själva spelar i detta samspel. Det krävs styrka och uthållighet att förändra dem.

Men: för oss är diakoni viljan att se; individen, brister i samhället och ha modet att göra något åt dem.
Och för oss är diakoni att vi tror på möjligheten att tillsammans ha kraft att förändra!

Helena Jonsson, Andrum

Nyheter

Vi är också en del av Bräcke diakoni