Bara två av tio får rehabilitering efter cancer
Cancerrehabfonden har nyligen släppt en rapport om hur läget ser ut i landet när det kommer till cancerrehabilitering. Och det är en ganska dyster bild de målar upp. Bara 20 procent av dem som drabbats av cancer blir erbjudna rehabilitering genom sjukvården. Dessutom är det stor skillnad beroende på var i landet man bor, om man kan få möjligheten. Veronica Morales är tillförordnad driftområdeschef för rehabilitering hos oss på Bräcke diakoni. Hon reagerade kraftigt när hon läste rapporten.
– Det var en dubbel reaktion. Givetvis blev jag upprörd över att det är ett så orimligt stort antal som inte erbjuds någon rehabilitering efter att de behandlats för cancer. Men å andra sidan blev jag tyvärr inte särskilt förvånad. Vi får de här signalerna hela tiden. Det är våra verksamheter som får ta de svåra samtalen som är en konsekvens av denna orättvisa. När människor ringer och inte vill något hellre än att få komma till oss, för att få en chans att orka gå vidare i livet. Men där vi tvingas säga nej, för att deras landsting inte bekostar rehab.
Varför behövs cancerrehab?
– Vi ser verkligen nyttan som rehab ger för den här gruppen. Det handlar om att få verktyg för att klara av att ta sig an och hantera sin nya livssituation. Det kan vara fysiska funktionsnedsättningar men mycket handlar om det psykiska. Om oron och ångesten. Det handlar om att få lära sig att härbärgera de känslorna som det nya livet, efter en cancerdiagnos, innebär. Hos oss märker vi att människor får tillbaka sin framtidstro.
Men förutom att lindra det onödiga mänskliga lidandet så innebär det givetvis också en samhällsekonomisk nytta. Om vi tog bättre hand om de människor som behandlats för cancer skulle fler klara att gå tillbaka till sina jobb och slippa vara sjukskrivna.
Vad behöver göras för att fler ska få chansen att få rehab?
– Jag skulle vilja säga att det finns flera saker att göra. Dels behöver det avsättas mer resurser. Både till att låta människor få rehab men också till att göra det mer känt att denna möjlighet finns. Dels handlar det om att forska mer på effekterna av rehab. Mycket fokus har, av förklarliga skäl, legat på att hitta botemedel mot cancer. Där har vi också kommit långt. Men man har missat behovet av att ge den som blivit botad redskap att faktiskt komma tillbaka till livet. Det vill vi ändra på nu.