Hoppa till sidans innehåll

Från idékraft: Akupunktur blev räddningen

16 juli 2018

Detta är en artikel från Bräcke diakonis tidning idékraft som utkommer med två nummer per år. Hela tidningen kan du läsa digitalt här.

När ingenting hjälper, när du har testat allt och din bebis fortfarande skriker. Då är det lätt att känna maktlöshet. Men vad många inte känner till är att det finns hjälp att få. I form av en nål.

 ”Jag skulle inte önska min värsta fiende de månaderna vi har haft”, säger pappan. ”Jag kände inte igen mig själv. Jag tänkte tankar jag aldrig trott jag skulle tänka”, säger mamman.

Sara och Johan Carlsson Berglund pratar om kolik. Om natt efter natt med ett otröstligt barn. Om total uppgivenhet och en sömnlöshet som aldrig tycks ta slut. De som har haft ett barn med kolik känner troligtvis igen sig. Det är en prövning. Men nu finns hjälp att få. Och gratis dessutom. Det som förändrade tillvaron totalt för föräldrarna Sara och Johan, och framför allt för deras två döttrar, var akupunktur. 

– Det blev en enorm skillnad. Redan efter tre dagar var alla besvär borta. Vi kunde knappt tro att det var sant, säger Johan.

Vi sitter i ett av behandlingsrummen på Bräcke diakonis primärvårdsrehab i Alingsås. Ett av två ställen inom Bräcke diakoni som erbjuder akupunktur som behandling för kolik. Pappa Johan sitter på den vuxenlånga britsen med båda flickorna, Elina 17 mån och Lina 5 mån, i knät.

Det är svårt att tro att dessa två barn kan ha gett något annat än glädje. Lillasyster gurglar nöjt och sträcker sig efter storasyster. Storasyster glider ner på golvet och tar några stapplande, storögda steg mot sin mamma. Men föräldrarna är samstämmiga. Nätterna höll på att knäcka dem. När BVC konstaterat att Elina hade kolik och tipsade om akupunktur ville Johan testa direkt. Sara var mer tveksam. 

– Att den där elaka tanten skulle sticka nålar i mitt barn, det kändes inte rätt, säger hon och ler mot fysioterapeuten Lotta Kymmer, som är den som behandlat båda barnen. Lotta skrattar. 

– Ja, den elaka tanten var alltså jag. Men den bilden höll inte i sig särskilt länge. Snart förstod också Sara att det inte rörde sig om någon smärtsam behandling. Faktiskt har barnen inte reagerat alls på nålarna.

– Det är mycket tunnare nålar än vad som används annars, förklarar Lotta. Barnen brukar inte reagera alls på sticket, men ibland gillar de inte att jag håller fast i deras arm. Men eftersom det är över på några sekunder är det sällan något problem.

När lillasyster Lina kom och också visade problem med magont på nätterna tog de direkt kontakt med Primärvårdsrehab. Men med Lina hjälpte det inte lika snabbt. Förklaringen var att de fick avbryta behandlingen efter två dagar, för att julhelgen kom emellan. En behandling ska vara fem dagar i rad, för att få bäst effekt. Efter ledigheterna testade de igen och fick då uppleva samma lättnad som med Elina.

– Nu sover hon som en stock på nätterna. Hon sover bättre än vår 2-åring. Det trodde vi inte att man kunde få uppleva med en bebis. Jag skulle rekommendera den här behandlingen till alla, säger Johan.

Lotta känner igen reaktionen. Hon har bara mött tacksamhet bland de föräldrar hon mött. Hon bläddrar igenom utvärderingarna från det första året  med akupunktur för kolik och alla har gett högsta betyg och skrivit att besvären blivit märkbart mindre. Bara en förälder har skrivit, som en kommentar, att vissa problem kvarstår. Och Lotta poängterar att det givetvis inte är någon garanti. Barnen kan ha andra problem och kan skrika ändå, även om de inte har kolik. Men ingen som behandlas hos Bräcke diakoni kommer utan att ha fått konstaterat att det är just kolik som är problemet.

– Vi har ett jättefint samarbete med BVC och för mig är det helt avgörande. Jag skulle inte vilja ge behandlingen om jag inte visste att BVC kollat andra orsaker till att barnet inte mår bra. Jag kan förlita mig helt på deras kompetens i den frågan, för där är jag inte expert. 

Men på akupunktur är hon det. Det har hon sysslat med sedan 1996. Sin vidareutbildning när det gäller bebis-akupunktur gick hon 2016. Och redan samma år behandlades det första barnet hos Bräcke diakoni.

– Vi är många som känt till att den här behandlingen finns och är effektiv. Men vi har väntat på att det ska finnas vetenskapligt stöd för att det fungerar. Nu finns det flera artiklar publicerade så nu kan vi luta oss mot det.

Lotta tar upp en nål ur den lilla asken. Trådtunn i spetsen och knappt en lillfinger lång. Förklaringen till hur den minimala nålen kan göra skillnad finns i det autonoma nervsystemet. Den del som kroppens system som inte styrs av viljan men reglerar mycket av det som sker i kroppen. 

Detta system tror man sig kunna påverka genom punkten mellan tumme och pekfinger. Lotta tar Linas knubbiga hand i sin och visar var nålen ska sitta.

– Här, precis på det högsta stället, ska den in. Sedan vrider man försiktigt och sedan är det klart.

Nu är båda barnen för stora för behandling. Problemen är som störst de första månaderna i livet. Därför är det också viktigt att komma igång med behandlingen direkt, så att föräldrarna och barnet, hinner få glädje av hjälpen.

– Eftersom det går så snabbt att ge en behandling så brukar vi kunna ta emot samma dag som de får tipset av BVC. Det brukar vara väldigt uppskattat, för man kan känna att man inte orkar en enda natt till, säger Lotta.

 

Bild till nyhetsartikeln