Från idékraft: Flygvärdinnan som landade
Detta är en artikel från Bräcke diakonis tidning idékraft. Tidningen utkommer med två nummer per år. Hela tidningen kan du läsa digitalt här.
Hon har tillbringat stora delar av sitt liv i luften. Men det var jobbet på Bräcke diakoni som fick henne att stanna på marken. Nu vill Mia Pålsson vara kvar och få växa där hon är.
På juldagsmorgonen 2004, när vidden av tsunamins framfart längs med Thailands västkust började sjunka in, fick Mia Pålsson ett samtal från sin chef. Han undrade om hon kunde tänka sig att tillhöra den besättning som omedelbart skulle flyga till Thailand för att hämta hem överlevande. Mia svarade ja direkt. Hon har aldrig ångrat det. Men heller aldrig kunnat glömma det hon såg. Förödelsen var total.
– I en pool låg en bil och flöt. På hotellfasaderna fanns vattenskador tre våningar upp. Men det värsta var ändå människorna. De som befann sig mitt i katastrofen.
Hennes möte då, med människor i kris, hjälper henne mer än man kan ana i hennes arbete idag. För idag är hon inte flygvärdinna längre. Mia arbetar som stödpedagog på Bräcke diakonis demensboende Norrgården. Och många av dem hon möter, där demenssjukdom plötsligt präglar livet, är just i kris. Även om denser annorlunda ut.
– Båda situationerna handlar om att tillvaron kastas om. Det går inte att gradera den här typen av upplevelser. Det handlar om att ta sig igenom den mest kritiska fasen med näsan ovanför vattenytan.
Men hur hamnade Mia Pålsson här? Hon som i sjutton år varit på flygande fot världen över. Själv tycker hon det är självklart. Här har hon landat.
– Jag kan inte tänka mig ett bättre jobb. Jag känner mig så otroligt lyckligt lottad över att ha hittat så rätt, säger hon.
Men det var nära att det inte blev så. Under de sista åren i luften kombinerade hon arbetet med studier och år 2017 var hon färdigutbildad anhörigterapeut. Hon hittade direkt en tjänst som lät spännande på Bräcke diakoni. Tyvärr såg hon annonsen när hon var ute och flög och hann inte få in ansökan i tid.
Men då hände något märkligt. På en flygning mellan Teneriffa och Göteborg börjar Mia prata med en passagerare och rätt som det är har hon berättat om sina nya karriärplaner och om hur mycket hon brinner för frågan om demens. Då säger passageraren plötsligt ”Du borde söka jobb hos oss, på Bräcke diakoni”. Orden kom från en av Bräcke diakonis medarbetare, som av en slump befann sig just på det planet som Mia var på.
– Jag kände bara att det här kan ju inte vara möjligt!
Men tydligen skulle hon till Bräcke diakoni. Tjänsten hon ville ha var redan tillsatt men chefen ville ändå träffa henne, och efter det mötet blev hon erbjuden att börja jobba på timmar. Timjobbet blev en deltid som succesivt ökade. Idag har hon en fast tjänst. Och inga planer på att leta efter ett annat jobb.
– Jag tror på att våga förändring, annars stagnerar man. Men här får jag utvecklas. På Bräcke diakoni satsar man verkligen på potentialen hos sina medarbetare. Jag har redan fått chansen hålla en föreläsning och blivit kvalitetsombud.
Att Mia blev flygvärdinna beskriver hon själv som en ren slump. Men att hon jobbar på ett demensboende är inte det. Hon och hennes familj har nämligen på nära håll fått uppleva smärtan i att se en familjemedlem drabbas av demens.
– När min pappa blev sjuk förändrades han successivt. Det var en stor sorg att se det hända. Idag är han en annan person. Han är fortfarande min fina pappa, men han är inte den pappa han var innan han blev sjuk.
Mia upplevde situationen kring sin pappas sjukdom som obegriplig. Och att hon genom att studera gjorde det mer begripligt. Idag vet hon mycket om hur man ska bemöta en människa som drabbats av en demenssjukdom. Något som hjälper henne, inte bara i jobbet, utan också i stunderna med sin pappa.
– Nyckeln är att fokusera på de förmågor som finns kvar. Precis som vi gör här på Bräcke diakoni.
Mias bästa tips till dig som anhörig:
Ta kontakt med en anhörigförening där du bor. Att träffa andra som upplever samma sak kan vara en stor tröst.
Försök att fokusera på det friska. Även om personen förändras mycket finns förmågor kvar.
När du orkar, se till att ta reda på mer om demens. Ju mer man förstår av sjukdomen desto lättare blir situationen att hantera.