Från idékraft: Undersköterskan Carin är i sitt rätta element

Ett otacksamt yrke som få vill stanna kvar i, menar vissa. Värdens bästa jobb, menar Carin Rohnström, undersköterska på Bräcke diakonis vård- och omsorgsboende Hornstull. Bilden av en undersköterskas slitsamma arbete skildras allt som oftast i media. Men är det hela sanningen?

På Södermalm blåser isande vindar, termometern visar bara ett par grader. Det är mitten av april men i huvudstaden lyser våren med sin frånvaro. Här, på Lignagatan 14, huserar sedan ett par år tillbaka Bräcke diakonisvård- och omsorgsboende Hornstull. Undersköterskan Carin Rohnström tar emot i hallen. Hon har ett stort leende på läpparna och det märks att hon är i sitt rätta element. I över 40 år har Carin arbetat inom vården och hon har inga planer på att byta yrkesbana.

– När jag började jobba som undersköterska var det i princip löpande band som gällde på äldreboenden. Nu är det som tur är något helt annat, säger hon.

Och visst har det hänt en hel del. Utvecklingen går ständigt framåt och idag talar man om personcentrerad vård och att utgå vad den boendes önskar, kan och behöver. Något som är en central del i Bräcke diakonis äldreomsorg.

Carin är uppenbart stolt över sitt yrkesval. Hon talar varmt och engagerat om undersköterskans betydelse och det är inte svårt att kalla henne för en ambassadör för hela kåren. Kontakten med de boende är det som betyder mest.

– Det är det bästa jobbet som finns. Tänk dig att få gå till ett jobb som faktiskt betyder något. Att få göra skillnad för människor varje dag, säger Carin och ler stort.

Fem av avdelningens nio boende är samlade för en av förmiddagens aktiviteter. Just idag blir det fika, en av de boende hjälper Carin att dekorera den mjuka kakan med klarröda hallon. Delaktighet är viktigt och tillsammans rullar de serveringsvagnen genom korridoren bort mot vinterträdgården, avdelningens samlingspunkt.

Precis utanför rummets höga fönster löper Hornsgatan och stockholmarna skyndar förbi, i bil, på cykel eller till fots. Här på insidan känns stadens puls avlägsen, stämningen är otvungen och runt bordet pågår ett samtal kring påsk och mat. Vissa boende är engagerade, några mer avvaktande – men inte utanför. Carin ser alla. Det är små men tydliga gester. En hand på axeln, en kommentar om en favorittröja, en fråga om finska högtider.

– För att trivas som undersköterska måste du vilja jobba med människor, det är en förutsättning. Det som händer här runt fikabordet är minst lika viktigt som dusch eller annan mer praktisk omvårdnad, säger Carin och fortsätter.

– Att behandla andra som du själv vill vi behandlad är en bra utgångspunkt. Jag brukar försöka sätta mig in i den boendes situation, hur skulle jag vilja ha det om jag bodde här. Jag vill vara med i gemenskapen, men på mina egna villkor så klart. Respekt är ett viktigt ord.

Förutom undersköterska är Carin också kvalitetsombud och involverad i förbättringsprojekt på verksamheten. Ett sådant är arbetet med att utveckla den så kallade levnadsberättelsen. Ett dokument som beskriver den boende och vad hon eller han gillar och inte gillar. Denna infor-
mation ligger sedan till grund för den genomförandeplan som Carin och hennes kollegor arbetar efter.

– Det är ett väldigt viktigt arbetsredskap för oss, så nu kikar vi på hur den kan bli bättre och mer användbar. Både för den anhörige som ska fylla i uppgifterna men också för oss som ska jobba utifrån den, säger Carin.

Carins arbetsdag dag börjar vanligtvis 07.30 med en avstämning med nattpersonalen, sedan är det dags att förbereda frukost, eller snarare frukostar. Carin återkommer till det personcentrerade förhållningssättet och vikten av att utgå från den boendes önskemål.

– Alla vill inte äta samma sak, och alla vill inte äta samtidigt eller ens på samma ställe. Vill Stina äta gröt på sitt rum och Gustav dricka sitt kaffe vid matbordet är det självklart så det får bli.

När frukosten är avdukad väntar dagplaneringen, en viktig genomgång för att få koll på dagens sysslor. Promenader, aktiviteter, mediciner och egentid – vem tar vad, just idag. Ingenting får falla mellan stolarna. Den goda stämningen i arbetsgruppen går inte att ta miste på, kollegorna är väl samspelta. "Kan jag hjälpa till?" "Jag fixar det." "Tack!" Hela tiden med ett leende. Inte sällan brister någon ut i ett smittande skratt. 

Den negativa bilden av en vård i kris och undersköterskornas dåliga arbetssituation som ibland målas upp i media känner Carin inte igen och menar att verkligheten ofta är något helt annat. Men håller samtidigt med om att det finns mindre bra exempel där det absolut inte fungerar. I de fallen tror hon att det handlar väldigt mycket om ledarskap.

– Här på Hornstull har vi en fantastisk chef som ser oss medarbetare och inte är rädd att kavla upp armarna och hjälpa till om det behövs. En sådan inställning smittar av sig bland personalen.

På Hornstull arbetar man i team bestående av undersköterskor, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Carin och de andra undersköterskorna har det övergripande ansvaret förS den dagliga omvårdnaden och agerar kontaktpersoner, men hela teamet koll på de boende och deras behov. På så sätt påverkar en inte en sjukfrånvaro eller semester de boende och deras känsla av trygghet. Arbetsterapeuten, tillika aktivitetsansvariga Åsa Pettersson ansluter sällskapet i vinterträdgården. Med sig har hon ett häfte med rim och ramsor, något som brukar uppskattas av hela gänget. Orden i de välbekanta ramsorna har etsat sig fast och några sjunger med.

Efter fikat fortsätter dagen ungefär som den brukar. Någon ska ut på promenad, en annan sätter sig och läser tidningen. Carin slår sig ner bredvid och går igenom dagens nyhetsrubriker, småpratar om ditt och datt. Strax är det dags att börja förbereda inför lunchen, idag serveras potatis och köttbullar med rårörda lingon. Carin och hennes kollegor fortsätter sitt arbete med att skapa en meningsfull vardag för sina gäster, fylld av omsorg, respekt och värme. Varje dag, precis som det ska vara.

Detta är en artikel från Bräcke diakonis tidning idékraft som utkommer med två nummer per år. Hela tidningen kan du läsa digitalt här.

 

 

Nyheter

Vi är också en del av Bräcke diakoni