Win-win för ett medmänskligare samhälle

På ena sidan finns ungdomar som Mojtaba, som måste hitta jobb inom sex månader för att inte bli utvisade. På andra sidan finns arbetsgivare som Bräcke diakoni, som har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens till vissa verksamheter. Nu har de två mötts  – och vill uppmana fler att göra likadant!  

Det har gått sex år sedan den stora flyktingkrisen 2015. Året när 162 500 människor kom till Sverige för att söka asyl och som akut behövde tak över huvudet. Det var också året då Bräcke diakoni valde att starta boende för de ungdomar som kom ensamma, helt utan familj och eller eget nätverk. Bräcke diakonis boendena är nu stängda, men ungdomarna finns kvar. Den nya gymnasielagen gjorde det möjligt för dem att stanna under tiden de gick färdigt sin gymnasieutbildning. Efter det gäller det för ungdomarna att hitta ett arbete inom sex månader, annars blir de utvisade. Här kan återigen Bräcke diakoni spela en viktig roll för den här målgruppen. Nu är det inte tak över huvudet de behöver - utan ett jobb!   

Mojtaba Peyvand är en av dem som kom till Sverige för sex år sedan. Tillsammans med sin familj flydde han kriget i Afghanistan och tog sig till Iran. Därifrån reste Mojtaba själv över Medelhavet, genom Öst- och Centraleuropa till Sverige, endast 16 år gammal.  


–  Jag kom hit helt själv. Det var svårt och väldigt ensamt då jag inte kände någon och allt var så annorlunda här. Men nu är det inte svårt på samma sätt längre, jag är inte ensam. Jag har vänner och har skapat mig ett liv här.  
 

 Mojtaba har studerat vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Under åren har han byggt upp ett liv med vänner, fosterfamilj och en vardag. Men hela tiden har stressen och vetskapen om den osäkra framtiden funnits där. Mojtaba visste att i samma sekund som han fick examensbeviset i handen började klockan ticka mot utvisning.  När studierna är klara, har ungdomarna sex månader på sig att skaffa en varaktig anställning. De som lyckas kan få permanent uppehållstillstånd, de som misslyckas måste återvända till sitt hemland.   

– Det har varit en enorm stress i sex års tid. Ju mer åren gick, desto mer stressad blev jag. Jag tänkte hela tiden på mitt liv här nu, att jag inte ville lämna Sverige. 

Alexander Walker, verksamhetschef för Bräcke barn- och ungdomsboende Östergården har haft svårt att hitta personal till sin verksamhet. För att arbeta på ett LSS-boende krävs det som regel gymnasieutbildning med inriktning vård och omsorg eller barn och fritid. Personer med sådana utbildningar, menar Alexander, söker sig oftast till andra jobb eller vidareutbildar sig. Ansökningarna var få samtidigt som Alexander ser via Facebookgrupper och nyhetsflödet att personer, omfattade av gymnasielagen, blev utvisade på grund av att de inte hittar arbete innan de sex månaderna har passerat.   

– Det har varit djupt frustrerande för mig på två sätt. Jag har personalbrist och brist på meriterade personer som söker mina tjänster. Samtidigt jag ser i mitt nyhetsflöde att människor med rätt utbildning blir utvisade till krigsdrabbade länder, men ändå söker ingen till mina jobb. Och jag kan helt enkelt inte ge dem jobben om de inte söker dem.   

Alexander bestämde sig för att göra något åt saken. Tillsammans med kollegor identifierade han problemet: de ensamkommande ungdomarna förstod inte att de var tillräckligt meriterade för att söka jobben och därför sökte de inte. Informationen behövde komma ut - att arbete finns för de som har rätt kvalifikationer för att söka.  

Tre av de sex månader Mojtaba hade på sig att söka jobb hade nu passerat. Han hade aktivt sökt arbete men jobben som fanns uppfyllde inte gymnasielagens krav. Sakta började Mojtaba ge upp hoppet och såg sitt liv här i Sverige försvinna ifrån honom. Men så fick han komma på en intervju, på Bräcke LSS-boende Östergården.  

– Till slut hittade en kvinna på arbetsförmedlingen jobbet på Östergården. Jag trodde inte jag kunde söka det, men hon sa att det skulle passa mig och att jag hade rätt utbildning. Innan intervjun var jag så nervös. Det är ett stort ansvar, du vet, att jobba med barn. Men jag visade att jag gillar barn, att jag vet vad jobbet innebär och har utbildningen, så jag fick det. Efteråt ringde jag min mamma i Iran och hon blev så glad. Jag blev så glad, det är ett jättebra jobb.   

Mojtaba är nu en av tre ungdomar som kunnat stanna i Sverige tack vara jobb på Östergården. Nu vill Alexander uppmana och informera fler chefer om denna win-win situation. Det finns en stor rädsla för att det skulle krävas för mycket av arbetsgivarna att anställa personer som omfattas av under gymnasielagen, men så är inte fallet. Lagen har förändrats med tiden och det är nu bland annat godkänt med provanställning. Arbetsgivaren kan därför anställa dessa personer på precis samma premisser som vem som helst annan och bör ta tillvara på den otroliga lösningen på såväl arbetsgivarens som arbetstagarens situation.  

– Det handlar inte om någon särbehandling. De här ungdomarna har utbildningen, motivationen och de meriterna som vi söker. Vi behöver medarbetare och de behöver jobb. Det är verkligen en win-win-situation för ett medmänskligare samhälle, säger Alexander Walker.


 

Vad är nya gymnasielagen? 

  • Lagen trädde i kraft den 1 juli 2018 och gav 8 000 ensamkommande flyktingar, som fått avslag på sin asylansökan, uppehållstillstånd under tiden de avslutade sina gymnasiestudier  
  • En person som fullföljt sin gymnasieutbildning har sex månader på sig att hitta ett jobb, annars blir personen utvisad 
  • Lyckas personen få ett jobb kan hen ansöka om permanent uppehållstillstånd. Anställningen på jobbet behöver dock vara varaktig och möjliggöra försörjning under en längre tid

 

Vad behöver man tänka på som arbetsgivare?

  • Rekrytera som vanligt – dvs. personen ska vara den som är bäst lämpad för att få jobbet
  • Ta en kopia på uppehållstillståndskortet, där står det om personen har rätt att jobba i Sverige och när tillståndet går ut - anställningen måste ha börjat innan dess
  • Anställningsform behöver provanställning eller längre visstidsanställning med månadslön (> 2 år efter Migrationsverkets beslut)
  • Det finns inga krav på en viss sysselsättningsgrad, men personen behöver tjäna tillräckligt för att kunna försörja sig. T.ex. vilken hyra man har eller om man har flera jobb påverkar. Personen får inte ha lönebidrag eller försörjningsstöd
  • Chefen behöver informera Skatteverket om anställning senast den 12:e månaden efter att personen börjat - enkelt men jätteviktigt
  • Om du är osäker på vad du ska tänka på – fråga kollegor eller HR. Vi reder ut det tillsammans

Nyheter

Vi är också en del av Bräcke diakoni