En fiktiv demensby

Hur ser den ultimata boendemiljön för personer med demenssjukdom ut? Det vill vi ta reda på. Arkitektstudenter i mastersstudion ”Residential Healthcare” på Chalmers har skapat en fiktiv demensby på Bräcke diakonis område i Göteborg.

Illustration av Fabian Lecker, Sofia Leijonberg, Åsa Martinsson, Sofia Olsson

En demensby är ett avgränsat område som byggts för att efterlikna ett vanligt samhälle där de boende ska kunna fortsätta leva sina liv på ett tryggt och ordnat sätt, ett slags fiktivt samhälle. Där du exempelvis kan gå till frisören, handla i en affär, arbeta i trädgården, men under tillsyn av personal.

Demensbyar finns i dag i Holland och Danmark, men än så länge inte i Sverige. Här går utvecklingen istället mot fler låsta avdelningar. Förutom större rörelsefrihet har forskning i Danmark visat på att användningen av psykofarmaka bland boende i en demensby minskat.

- Vi på Bräcke diakoni vill vara med och utveckla svensk demensvård därför är det jättekul att få ha ett samarbete där vi mixar vår kunskap som vårdgivare med idéer från arkitektstudenter, säger Louise Gehandler, verksamhetsutvecklare på Bräcke diakoni, som föreläst om demens och varit bollplank för studenterna.

Nio grupper av studenter har presenterat lika många spännande lösningar på hur en demensby skulle kunna se ut. Gemensamt för de flesta är att huskroppar samlas runt en innergård med olika mötesplatser, men även möjligheter till odling, trädgårdsarbete, och integration med en intilliggande förskola. Trädgårdarna har utformats och designats för att underlätta orientering för just personer med demenssjukdom.

 

Den byggda miljön kan stimulera

- Vi vet att boendemiljöer för personer med demens med fördel kan utformas annorlunda än de traditionella äldreboenden som byggs idag. Den byggda miljön kan stimulera till ett normalt vardagsliv och bjuda in omgivningen till interaktion och påverka den psykiska såväl som psykiska hälsan, säger Susanne Clase, lärare på Chalmers och arkitekt på White Arkitekter som tillsammans med adj. Professor och examinator Morgan Andersson, Chalmers, hållit i kursen.

- Det behövs nya idéer och goda exempel för att möta samhällets ökade behov. Vi vill med hjälp av våra studenter utforska aktuella frågeställningar rörande boende för äldre och är väldigt glada över det engagemang och fina samarbete vi haft med Bräcke Diakoni, fortsätter hon.

Studenterna har arbetat med projekten sedan i september och har under hösten matats med föreläsningar och studiebesök som rör allt från demensvård till byggregler och lagar. Men i vissa delar har de fått tänka helt fritt vilket resulterat i spännande innovativa förslag där man försökt skapa trygga, stimulerande miljöer som bidrar till delaktighet.

- Det har varit spännande men en svår målgrupp att bygga för. Vi har alla varit barn eller har syskon, men vi vet lite om hur personer med demenssjukdom har det, säger studenten Tove Söderberg som läst kursen Recidential Healthcare - Housing for Seniors.

 

Om demens

150 000 personer i Sverige har drabbats av någon form av demenssjukdom som påverkar förmågor som att tänka, minnas och orientera sig i olika miljöer. Ibland innebär en demenssjukdom att man ena sekunden minns, men inte nästa. Idag finns inget botemedel mot demens därför kan en anpassad livsmiljö med rätt stimulans markant påverka livskvaliteten och upplevelsen av att livet är värt att leva. Demens är ingen egen sjukdom utan ett för en rad sjukdomar var av den vanligaste är Alzheimers sjukdom.

Vill du veta mer ?

Kontakta:

Louise Gehandler                     louisegehandler@brackediakoni.se

Susanne Clase                         susanne.clase@white.se

Morgan Andersson                   morgan.andersson@chalmers.se

Se studenternas presentationer här 

 

Nyheter

Vi är också en del av Bräcke diakoni