”Samarbete i IOP framtiden”, säger forskare
I Göteborg finns Sveriges största IOP (idéburet-offentligt partnerskap) kring ensamkommande barn och unga. Det är vi på Bräcke diakoni, tillsammans med åtta andra idéburna organisationer* och Göteborgs Stad, som samarbetar för att skapa mervärde.
Ny väg för att möta samhällsutmaningar
I ett år har Chalmers, Karlstads universitet och Jönköping University forskat på vår samverkan och resultatet visar att IOP kan vara en ny väg framåt i svensk välfärd.
– Vi tror att den här samarbetsformen kan vara framtiden för att möta svåra samhällsutmaningar, säger Henrik Eriksson, docent på Chalmers.
Hinder och framgångsfaktorer
I rapporten pekar forskarna på vilka hinder och framgångsfaktorer som har funnits för IOP Ensamkommande i Göteborg – kunskap som kan bana väg för andra, framtida IOP.
Henrik Eriksson konstaterar att Göteborgs Stad har haft ett etablerat samarbete och väl fungerande relationer med de idéburna organisationerna. Samtidigt betonar han att mod är en viktig förutsättning för att kunna genomföra ett IOP.
– De juridiska ramarna för när och hur ett IOP kan bedrivas är otydliga. Det innebär naturligtvis en risk för överklaganden och kritik. Men det går inte att leva ett politiker- eller tjänstemannaliv och drivas av rädsla. Man måste drivas av samhällsutmaningarna, av en vilja att göra saker bättre. Då krävs mod att våga pröva nya lösningar, och det har funnits i Göteborg, säger han.
Engagerade individer
Att det behövs engagerade individer – i forskningsrapporten benämnda som ”policyentreprenörer” – i alla delar av partnerskapet är en viktig slutsats. En partsgemensam styrning med ömsesidigt inflytande är en annan utmaning. Parterna behöver ständigt kunna anpassa verksamheterna efter varandra och de nya förutsättningar som kan dyka upp – vilket blev påtagligt när flyktingströmmarna minskade och ersättningssystemet för boendet för ensamkommande gjordes om.
– Här sattes partnerskapet på prov, och det blev tydligt att vilja och goda relationer krävs för att möta nya förutsättningar i ett IOP, säger Henrik Eriksson.
Han tror att allt fler IOP kommer startas i välfärden, exempelvis samarbeten kring integration, vård och omsorg, samt för hemlösa och andra utsatta grupper.
Partnerskap en trend
– Att jobba med partnerskap är en generell trend i samhället. I ett IOP kan idéburna organisationers kunskaper och erfarenheter utnyttjas, men då måste offentliga aktörer och myndigheter hjälpa till att skapa förutsättningarna, säger han.
Vad är ett IOP?
I ett IOP, idéburet-offentligt partnerskap, samverkar det offentliga med det civila samhället kring en komplex samhällsutmaning där det ofta krävs nytänkande och samverkan mellan flera parter. Ett IOP är ett alternativ till upphandlingskontrakt eller sedvanliga föreningsbidrag. De idéburna organisationerna får ersättning för sitt arbete, men alla eventuella vinster går tillbaka till verksamheterna. Idag finns ett hundratal IOP i Sverige.
*Rädda Barnen, Röda Korset, Räddningsmissionen, Individuell människohjälp, Skyddsvärnet i Göteborg, Reningsborg i Göteborg, Göteborgs kyrkliga stadsmission och det sociala arbetskooperativet Karriärkraft.